Likabehandlingsplan för vårdnadshavare

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR TROLLÄNGENS FÖRSKOLAS VÅRDNADSHAVARE

 2017-likabehandlingsplan-för-vardnadshavare

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.” (Läroplan för förskolan 2018).

Föräldrasamverkan

  • Introduktion av grundutbildningen
  • Föräldramöten
  • Föräldradelaktighet
  • Uppföljning- och utvecklingssamtal
  • Daglig kontakt vid lämning och hämtning
  • Uppmärksamhet
  • Dialog och möten med berörda parter
  • Föräldraundersökning

Förebyggande utbildning

  • Information till alla föräldrar i samband med introduktionen om vår likabehandlingsplan, föräldrars ansvar samt vart man kan vända sig om man upplever att det egna barnet är utsatt.
  • Trollängens likabehandlingsplan finns att tillgå på varje avdelning, där den hänger synligt och är lättillgänglig. Finns även på vår hemsida.
  • Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamma kända riktlinjer och arbetssätt. Gemensam policy för rutiner, normer och värdegrund.
  • En genomgång av vår likabehandlingsplan skall alltid göras i samband med introduktion av ny personal.
  • Barninriktad arbetsmiljöundersökning genomförs under vår- och höstterminen.

Arbetslaget ska:

  • Ansvara för att barnen utvecklar förståelse och respekt för allas olikheter.
  • Ansvara för att reda ut konflikter och osämja bland barnen.
  • Medvetet uppmärksamma barns strukturer genom kartläggning, observationer och dokumentationer.
  • Ansvara för att organisera inom- och utomhusmiljön så att alla pedagoger har uppsikt över barngruppen.
  • Ansvara för att skapa en välorganiserad och strukturerad vardag.

Pedagogens ansvar:

  • Att aktivt arbeta i enlighet med förskolans likabehandlingsplan.
  • Att kontinuerligt kartlägga och anpassa miljön efter barnens önskemål och intressen.
  • Att arbeta i mindre barngrupper (3–6 barn).
  • Att vara en närvarande, inlyssnande och kompetent pedagog i barngruppen.
  • Att samtala om allas lika värde i alla sammanhang.
  • Att göra dagliga observationer som dokumenteras regelbundet och följs upp genom reflektioner.
  • Att möta föräldrar dagligen i dialog.
  • Att ha kontinuerliga uppföljning- och utvecklingssamtal med barn och föräldrar.

Arbete med barngruppen:

  • Gemensamma trivselregler där barnen är delaktiga.
  • Arbeta med Barnkonventionen genom ”Barnkonventionen på lådan mm”.
  • Arbeta med REDE (Respekt, empati, djur och etik).
  • Stopp min kropp, liten och trygg
  • Kompisprojektet är systematiskt och genomsyrar verksamheten.
  • Kompisböcker t.ex. ”Kanin och Igelkott”, ”Pricken”, ”Så olika så lika!”
  • Systematiska samtal och diskussioner om t.ex. känslor, hur man är en bra kompis, att alla har samma rättigheter och lika värde.
  • Lärplattan som verktyg för ”Alla barns rätt”

Föräldrars ansvar:

  • Vid inbjudan av kalas så är det ett måste att om man delar ut inbjudningskort på förskolan ska alla barn på avdelningen vara inbjudna. Vid annat fall skriv privata inbjudningar.
  • Gå igenom de olika exemplen på trakasserier och kränkningar med ditt/dina barn.
  • Ta alltid upp eventuella konflikter med avdelningens pedagog, aldrig med det berörda barnet (Om ditt barn har blivit utsatt för en kränkning av ett annat barn).
  • Du får aldrig säga till ditt/dina barn ”Du får slå tillbaka”.

Anteckning

Handlingsplan vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling: Barn – Barn

  • Dokumentera händelseförloppet genom att använda ”Hur och Vad – frågor. T.ex. Vad har hänt? Hur kunde detta hända? Hur tror du att hen känner sig? Hur ska vi lösa detta?
  • Prata med det berörda barnet/barnen när de lugnat ned sig och affekten har avtagit.
  • Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.
  • Hjälp berörda barn att lösa konflikten och lyft fram och bekräfta barnens känslor.
  • Hjälp barnen att försonas - vi kan vara vänner trots att vi tycker olika och att det är acceptabelt att tycka olika.
  • Berätta för berörda föräldrar - samma dag stanna kvar eller ringa föräldern och tala om att ni vill samtala med de. Ska alltid vara en av avdelningens pedagoger som pratar med föräldern.
  • Rektor informeras om konflikter som förekommer på förskolan mellan berörda parter exempel barn – barn, pedagoger – föräldrar mm.
  • Kontinuerlig coachande handledning av rektorn.

Pedagoger – barn

Kränkande behandling kan även förekomma mellan pedagoger och barn. Vi har alla skyldighet att uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Detta sker genom att ta den vuxne åt sidan och fråga: hur tänkte du nu eller hur menade du? För att på så sätt uppmärksamma och göra personen i fråga medveten om sitt bemötande och förhållningssätt mot barnet/barnen. Pedagogen som ser och hör detta dokumenterar detta genom en anteckning med datum, vad som sagts och vem som är inblandad. I första hand har arbetslaget ansvar för att diskutera och att åtgärda problemet men rektor ska alltid informeras.

Pedagoger – pedagoger

Kränkande behandling kan även förekomma mellan pedagoger. Vi har alla skyldighet att uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Det ställer stora krav på civilkurage och professionalism. Se Arbetsmiljölagen.

Pedagoger – Föräldrar

Kränkande behandling kan även förekomma mellan pedagoger och föräldrar. Vi har alla skyldighet att uppmärksamma och ingripa när vi ser sådana tendenser. Huvudman för utbildningen ska utifrån skollag, läroplan och andra styrdokument följa regler som gäller för kränkning mellan vuxna och vuxna.

Barns integritet

Vårt förhållningsätt och arbetssätt utgår ifrån FÖRSKOLEBREVET.se                         Vi jobbar med pedagogiska övningar som ger barnen verktyg till att skapa trygghet och en medvetenhet till sin egen kropp och kompisars integritet genom att sätta ord på känslor, lära sig om sina rättigheter och om kroppsgränser. På så sätt kan förskolan hjälpa barnen att nu eller senare i livet berätta om utsatthet. Genom lek, samtal och skapande tillsammans med barnen skapas det förutsättningar för medvetenhet om min och andras integritet. Exempel på olika verktyg som vi använder oss av är liten och trygg, stopp min kropp.

Förhållningssätt:

  • Ordinarie personal och vikarier som är välbekanta för barnen byter blöjor och hjälper till vid toalettbesök samt är ensamma med barnen på vilostunden. Under blöjbytet sätter vi ord på det vi gör (det ger barnet ett sammanhang av det som sker och signalerar även att ett blöjbyte är något ”kliniskt” som görs av hygieniska skäl). Om barnet inte vill byta blöja förklarar vi varför vi behöver göra det. Vid toalettbesök frågar vi barnen hur de vill ha det när de är på toaletten (t.ex. hjälp med byxor, stängd eller öppen dörr, pedagog med eller vänta utanför).
  • Ordinarie personal och vikarier, välbekanta för verksamheten och barnen, öppnar/stänger förskolan.
  • Om en vikarie, som ej är välbekant för barnen, blir ensam på en avdelning slår vi ihop avdelningarna.
  • Vi stjäl aldrig kramar eller pussar från barn. Vi kramar barnen när de själva vill. Om vi ska trösta barnen med en kram frågar vi alltid ”vill du ha en kram?” och accepterar sedan deras svar på ett neutralt sätt.
  • Om vi busar eller kittlar ett barn så slutar vi omedelbart när barnet säger ”nej/stopp/sluta” – även om barnet skrattar.
  • Vi tvingar aldrig barnen att kramas som förlåt eller som alternativ till att slå eller nypa (ex ”ni kan kramas eller klappa varandra fint istället”).
  • Vi vågar fråga om ett barn uppvisar ett misstänkt beteende. Vi antecknar om ett barn säger/gör något som gör oss fundersamma. Våga se, våga fråga, våga agera – det är vårt ansvar som vuxna.
  • Vi är inte rädda för att göra en orosanmälan – vi är rädda om barnens säkerhet.

Trollängens trivselregler utifrån barnens tankar

Alla har rätt till trygghet och med detta menar vi:

  • att vi att inte gör någon ledsen
  • att alla är snälla och schyssta
  • att ingen behöver vara ensam
  • att vi får tycka olika utan att vi bråkar över det.
  • att vi som vuxna är närvarande och härvarande.
  • att du känner dig trygg.

Alla har rätt att mötas med respekt och med detta menar vi:

  • att vi inte gör fula miner eller använder fula ord
  • att vi lyssnar på varandra
  • att man får tycka vad man vill men inte göra och säga vad man vill.

Alla har rätt till arbetsro och med detta menar vi:

  • att vi talar lugnt och fint
  • att vi inte stör varandra
  • att vi visar respekt för dig och din omgivning.

Alla har ansvar för att vårda förskolans miljö och med detta menar vi:

  • att vi är rädda om våra saker
  • att vi håller ordning
  • att vi bara slänger skräp i papperskorgarna
  • att vi är rädda om buskar, växter på gården och i naturen

Utvärdering

Huvudman, förskollärarna, biträdande rektor och rektor reviderar planen efter utvärdering på CH/ APU februari månad varje år.
Kompetensutveckling

Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument och ständigt vara ett ämne för diskussion och dialog. Pedagogerna ska ständigt uppdatera sina kunskaper inom normkritik och jämställdhet i förskolan. Det gör vi genom prioriterade mål och vid behov kontinuerlig fortbildning såsom utbildning, läsa litteratur samt gå på föreläsningar.

Trollängens policy vid våldsamt beteende

Trollängens förskola har NOLL tolerans mot våldsamt beteende. Detta gäller alla medverkande i utbildningen, det vill säga: barn - barn, pedagoger - barn, pedagoger - pedagoger, föräldrar- pedagoger, föräldrar- barn. För att kunna uppnå till NOLL tolerans regeln är det viktigt att tänka/ göra på följande sätt:

  • Ha tydliga budskap. ”vi vill att du gör så”.
  • Hindra våldet på ett tidigt stadium. Reagera på minsta tjuvnyp.
  • Hot om våld är lika allvarligt som faktiskt våld.
  • Alla som vistas på Trollängens förskola har ett ansvar. Barnet har ett ansvar för våldsamhet – oavsett handikapp, provokationer eller förklaringar.
  • ”Spring efter bollen”, dvs. reagera på beteendet, inte på barnet.

Uppfostrandet och omsorgen om ett barn är förskolans likväl samhällsansvar, där vi alla har ett ansvar att säkerhetsställa att barn får den hjälp och det stöd de behöver i livet. Vi måste våga ”se”. Vi måste våga bry oss.