Det råder nolltolerans mot kränkningar på Trollängens förskola. Vår förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet mot kränkande behandling är en viktig del av att tillgodose barns rätt till god utbildning i en trygg miljö. Trollängens förskola arbetar därför utifrån vår likabehandlingsplan som berör dessa områden.

Likabehandlingsplan för vårdnadshavare

I läroplanen för förskolan 2018 står det att:
”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas”.

Lagar som stödjer förskolans likabehandlingsplan
Diskrimineringslagen (2008:567) §1. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskrimineringsförbud 2 kap. 5§. Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.

Skollagen, 6 kap. 8§ lyfter fram att huvudman ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

I Skollagen, 6 kap, 9§ står det att det är förbjudet för personal att utsätta barn och elever för kränkande behandling.

Anmälningsskyldighet - 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och 29 kap 13 § skollagen: Alla som får veta att ett barn far illa är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Det gäller även vid misstanke att barnet riskerar att fara illa. I förskolan gäller skyldigheten rektorer och pedagoger oavsett om verksamheten är offentlig eller enskild.

Definition av begrepp
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I utbildningen är det huvudman eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

De sju diskrimineringsgrunderna är:

1. Kön
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder

Kön: Att någon är kvinna eller man. Vi ska bemöta barn och vuxna som individer inte utifrån kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Ålder: Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Direkt diskriminering innebär att barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.

Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Till exempel när förskolan tillämpar en bestämmelse som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Likabehandling menas att alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Den utsattes upplevelse ligger till grund för om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer på förskolan. En person som berättar att hen känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad måste ALLTID tas på allvar! Uppfostrandet och omsorgen om ett barn är förskolans likväl ett samhällsansvar, där vi alla har ett ansvar att säkerhetsställa att barn får den hjälp och det stöd de behöver i livet. Vi måste våga se. Vi måste våga bry oss.

Exempel på trakasserier och kränkning:

• Fysiska (tex knuffar och slag)
• Verbala (tex hot eller öknamn)
• Psykosociala (tex utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (brev, teckningar, lappar)

 Exempel på fysisk kränkning mellan barn:

• Barn tar saker från varandra
• Barn som tränger sig före
• Barn som knuffas, bits, river, drar i håret
• Barn som står i vägen, motar

Exempel på verbal kränkning mellan barn:

• Att säga: Du är ful. Du är dum
• Att säga: Du får inte komma på mitt kalas.
• Att säga: Du får inte vara med.
• Att säga: Jag kommer döda dig.
• Att säga: Jag vill inte sitta bredvid dig.
• Att säga: Jag vill inte hålla dig i handen.
• Att säga: Du är inte min kompis.

Exempel på psykosocial kränkning mellan barn:

• När barn talar illa om någon annan eller ger negativa kommentarer.
• När fler barn undviker kontakt med ett barn.
• När några/något barn inte får inbjudan till kalas.
• När man känner sig tvingad att vara med på sådant som man egentligen inte vill.Exempel på kränkning mellan vuxen och barn:
• När vuxna pratar över huvudet på barnen/barnet.
• När vuxna inte lyssnar/ tror på barn.
• När en vuxen uttrycker sig positivt verbalt, men samtidigt negativt med sitt kroppsspråk eller mimik.
• När vuxna inte griper in i en konflikt man ser eller hör, när konflikten går överstyr.
• När vuxna har en förutfattad mening kring ett/fler barn i en konflikt.

Exempel på kränkning mellan vuxen och vuxen:

• När vuxna pratar över huvudet på vuxna.
• När vuxna uttrycker sig positivt verbalt, men samtidigt negativt med sitt kroppsspråk eller mimik.
• När vuxna pratar men inte lyssnar tillbaka.

Barns integritet

Vårt förhållningsätt och arbetssätt utgår från Förskolebrevet (https://treskablinoll.nu/forskolebrevet/). Vi jobbar med pedagogiska övningar som ger barnen verktyg till att skapa trygghet och att bli medvetna om rätten till sin egen kropp och kompisars integritet genom att sätta ord på känslor, lära sig om sina rättigheter och om kroppsgränser. På så sätt kan förskolan hjälpa barnen att nu eller senare i livet berätta om utsatthet. Genom lek, samtal och skapande tillsammans med barnen skapas det förutsättningar för medvetenhet om min och andras integritet. Exempel på olika pedagogiska verktyg som vi använder oss av är liten och trygg samt stopp min kropp.

Förebyggande arbete

• Information till alla föräldrar i samband med introduktionen om förskolans likabehandlingsplan, föräldrars ansvar samt vart man kan vända sig om man upplever att sitt egna barn blir utsatt.
• Likabehandlingsplanen tas upp på föräldramötet på höstterminen.
• Trollängens förskolas likabehandlingsplan finns att tillgå på varje avdelning, där den hänger synligt och är lättillgänglig.
• Finns på vår hemsida http://trollangenspersonal.se/.
• Vi jobbar med pedagogiska övningar som ger barnen verktyg till att skapa trygghet och en medvetenhet till sin egen kropp och kompisars integritetgenom att sätta ord på känslor, lära sig om sina rättigheter och om kroppsgränser. På så sätt kan förskolan hjälpa barnen att nu eller senare i livet berätta om utsatthet. Genom lek, samtal och skapande tillsammans med barnen skapas förutsättningar såsom liten och trygg, stopp min kropp.

Trollängens policy vid våldsamt beteende
Trollängens förskola har nolltolerans mot våldsamt beteende. Detta gäller alla som befinner sig på förskolan, det vill säga: barn - barn, pedagoger - barn, pedagoger - pedagoger, föräldrar- pedagoger, föräldrar- barn. För att uppnå detta är det viktigt att vi arbetar medvetet utifrån detta arbetssätt:

• Använd ett medvetet och förklarande arbetssätt - tala vad du förväntar dig av vad barnet ska gör.
• Hindra våldet på ett tidigt stadium. Reagera på minsta tjuvnyp.
• Hot om våld är lika allvarligt som faktiskt våld.

Alla som vistas på Trollängens förskola har ett ansvar att agera. Barnet har ansvar för sin våldsamhet – oavsett funktionsvariation eller provokationer.

Exempel på pedagogiska aktiviteter:

• Arbeta med Barnkonventionen genom ”Barnkonventionen på lådan”, Barnens planet samt Igelkott och Kanin.
• Arbeta med REDE (Respekt, empati, djur och etik).
• Stopp min kropp samt Liten och Trygg
• Kompisböcker t.ex. ”Kanin och Igelkott”, ”Pricken”, ”Så olika så lika!”
• Systematiska samtal och diskussioner om till exempel känslor, hur vi är bra kompisar.

Föräldrarnas ansvar:

• Vid inbjudan av kalas så är det ett krav att om man delar ut inbjudningskort på förskolan ska alla barn på avdelningen vara inbjudna. Vid annat fall skriv privata inbjudningskort.
• Ta alltid upp eventuella konflikter med avdelningens pedagog, aldrig med det berörda barnet (Om ditt barn har blivit utsatt för en kränkning av ett annat barn).
• Du får ALDRIG säg till ditt/dina barn ”Du får slå tillbaka”.

”En verksamhet där barn och elever upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet främjar vänskap och förebygger kränkningar. I sådana miljöer växer självförtroende, respekt och tolerans. Där verksamheten saknar mening och lust finns grogrund för trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet skall organiseras och utformas på sätt som främjar likabehandling, goda relationer och trygga miljöer samt skyddar barn
och elever mot alla former av kränkningar”
(Skolverket, allmänna råd – för arbetet med att främja likabehandling).